Tillbaks!
Jaa nu är jag tillbaka, har haft det lite jobbigt en tid men nu känner jag mig redo för blogga igen..
Det som inte knäcker än gör en starkare, sägs det.. Ja och det kan jag hålla med om för jag och Andreas känns starkare tillsammans och drivs åt samma håll. Vi vet vad vi vill och framför allt att vi vill samma sak..
Det som hände hade nog en mening trots allt, men när man är mitt i saker så kan man inte riktigt se det så. Men nu kan jag se det så och det jänns skönt att kunna säga det.
Från det ena till det andra så tänkte jag att en liten uppdatering på livet dom sista 3 veckorna kanske skulle passa sig..
Kan nog säga att renovering i huset har vart stor del av dess 3 veckor, fixa iordning allt till den stora höjd punkten som var i lördags, ska strax berätta mer om den..
Veckorna har rullat på med jobb, gympa, promenader med mina älskade vänner, fika besök, middags gäster, 70 års kalas, shopping tur till ullared.. Och ÅKA-RUNT-FESTEN så klart..
Detta är en mkt trevlig tillställning som anordnas varje år här i nässjö, Det innebär: 3 rätter ska förtäras varav du håller i en själv och till oss kom det 2 mkt trevliga par och åt förrätt. När vi var klara med mat och lite förfriskningar hemma så är det dags att dra sig vidare. Alla paren inklusive oss själva ska iväg till olika adrreser och ät varmrätt, och där möts vi upp av värd paret och ett nytt par. Sen vidare till Dessert på samma sätt. Slutligen så träffas vi alla 112 par alltså 224 pers på en stor efterfest..
Det var det hele!
OOOOOJ klockan är mkt ska iväg på promenix med Anna nu!
Ha det gött!!!!
Kramen till alla som står ut med mig!

Vad ska man säga?
Vet inte hur man ska tolka alla saker som händer.. Har man otur eller är det guds vilja eller var det det bästa som kunde ske..? Man kan bli galen av att tänka.. Varför, varför? Just nu känns det orättvist eller egentligen inte just nu, men för några dagar sen så kändes det verkligen så, nu börjar det sjunka in det som har hänt och man tänker och tänker och vill få chansen igen utan komplikationer.. Men hur kommer man må när det blir igen, livrädd för att samma sak ska upprepas.
Känner att jag har så mkt som åker runt i huvudet och jag måste få ut det igen och igen och igen.. Har pratat med alla underbara som finns runt mig, Tack för att ni ställer upp, känns så skönt och tryggt att ha er!
Min älskade sambo har vart sånt stort stöd fast han med har anledning att vara ledsen, han har verkligen vart en klippa.. Älskar dig så otroligt mkt, detta blev en prövning för oss som vi tog/tar oss igenom.. Vi är starka tillsammans!
"Låt det förflutna vara förflutet, lämna också framtiden ifred, lev i nuet"
APHÅL!
Ganska deppigt faktiskt, kanske beror på mörkret... Trött som bara den, beror säkert oxå på mörkret.. Orkar inte med jobbet, men det kan ju inte bero på mörkret? Eller? Vet inte riktigt vad jag skulle kunna tänka mig istället för jobbet jag har idag?
Har haft en ganska tung vecka inte alls rolig.. Men man segar sig fram ändå, orkar ju inte nåt.. Idag har vi eller rättare sagt älsklingen börjat kakla i köket.. Duktigt.. Jag känner mig mest som en sak som bara är ivägen..
Ikväll kommer stora syster yster och hennes man hit ska äta lite och umgås, kan nog bli trevligt.. Skingra tankarna lite kanske..
Försöker få ihop lite mat ute i köket men är mest i vägen.. Ska göra den goooa svamp pajen tänkte jag.. Kantareller och champinjoner.. Säger bara en sak: Mummmmmmma!!
Nähää nu ska jag sätta på lite kaffe så kanske man vaknar till liv igen..

"Whats happening now?"
Kramar